Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Brottningar med begrepp’ Category

En gång i tiden arbetade Kullenmannen på Systembolaget. Bland de regler som finns för alkoholförsäljning är det en som säger att alla som är med om ett köp skall vara över 20 och legitimera sig, alltså inte bara den som betalar utan även eventuell bärhjälp. Inget konstigt med det kan man tycka. Men jag kommer ihåg en gång hur jag nekade en kille att handla eftersom hans bärhjälp inte var över 20. Han blev naturligtvis arg och sa då ungefär följande.

–Men det här är min syster. Skulle JAG köpa ut åt min syster? Alltså, underförstått ”i min kultur köper vi inte ut åt våra systrar”. Och sedan kom nästa kommentar från honom. –Jävla rasist.

Jag kom att tänka på denna historia när jag häromdagen träffade Kerstin, en släkting till mig. Vi är lika gamla men hon är trots det min pappas kusin. Hon berättade en rolig historia om sin farmor (dvs min pappas mormor). Hon hette Elin och var född på 1880-talet. När Kerstin var liten – vi pratar 1970-tal här – sa hennes farmor något i stil med:

–Ni ska inte sola så mycket flickor [för då blir ni bruna]. Ni måste bevara den svenska rasen (ska uttalas på bred grebbestadsdialekt).

Ett klockrent rasistiskt uttalande kan man tycka. Men jag skulle vilja hävda att lika lite som jag var rasist när jag i min barndom ville göra negerbollar var min gammelmormor rasist när hon oroade sig för att hennes barnbarn solade bort den svenska rasen. Jag ska förklara vad jag menar.

51845032_O_1I en ganska uppmärksammad och omskriven bok, ”Det rena landet”, (recenserad av mig i Fornvännen, skrolla till sidan 301) från 2006 letar Maja Hagerman rasistisk vetenskap kring förra sekelskiftet. Allt och alla var, enligt henne, rassar. Och inte nog med det. Den rasistiska vetenskap som svensk arkeologi och angränsande ämnen utgjorde var mer eller mindre den ideologiska grund varpå hela Nazityskland vilade. Ett tungt arv från Oscar Montelius och Hans Hildebrands vetenskapliga gärningar kan man tycka.

Om detta vore sant, skulle det få åtminstone mig att omedelbart och för gott sluta ägna mig åt arkeologi. Problemet med Hagermans bok är dock att hon i den använder en vardaglig, lite ytlig definition av ett begrepp i en i övrigt vetenskapligt hållen prosastil. Men det är en definition på rasism som inte håller vetenskapligt. Det spelar ingen roll att det här är populärvetenskap, att använda sig av en så slarvig definition utarmar begreppen och – i förlängningen – vår beredskap mot den riktigt, riktigt fula rasismen.

Vad är då rasism och vem är rasist? Hertha Hanson, Idé och lärdomshistoriker från Lund menar i boken ”Alkemi, romantik och rasvetenskap” från 1994 att rasism skall definieras utifrån tre punkter.visa_bild

1. För det första anser rasisten att mänskligheten skall delas in i raser som skiljer sig åt i fysiska och psykiska avseenden.

2. För det andra att dessa skillnader beror på ärftligt överförda egenskaper.

3. Och för det tredje att det på grundval av dessa skillnader kan förutsättas eller konstrueras en värdehierarki.

Killen på Systemet tyckte att jag var rasist som inte lät honom handla. Jag skulle tvärt om vilja påstå att jag vore rasist om jag låtit honom handla, om jag gjort undantag för honom, om jag inte behandlade alla efter samma måttstock. Man är inte, som Hagerman påstår, rasist så länge man bara anser att mänskligheten går att dela upp i lång- respektive kortskalliga, egenskaper man ärver av sina föräldrar. Det är först när man påstår att det föreligger kvalitativa skillnader mellan människor enbart på grund av detta som man börjar närma sig en rasistisk definition.

Fascism tror jag de flesta idag sätter likhetstecken med allmän auktoritetstro, kombinerat med antidemokrati och avsaknad av mänskliga rättigheter. Om man däremot skriver om italiensk 1900-talshistoria måste man vara mer exakt än så i sin definition av begreppet. Det tycks som om begreppet rasist/rasism börjar gå en liknande utveckling till mötes. Det har fått en mer allmän, något urvattnad betydelse, vilket kanske är en oundviklig språklig utveckling.

Men samtidigt måste vi ha kvar en bereppsapparat som tydligt definierar strukturell rasism av den enkla anledning att vi måste känna igen den och mota den i grind när vi möter den. I vetenskapen så väl som i vår vardag.

Edit: Läs min kollega Magnus Alkarps mycket intressamta, essäliknande bloggpost om nazistisk svensk arkeologi.

Annonser

Read Full Post »