Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for juli, 2009

Irlands historia var en tid (ca 700-1000 e. Kr.) under yngre järnålder intimt sammanflätad med kulturella strömningar från Skandinavien. Till exempel var Irlands första stad, Dublin, ursprungligen en skandinavisk bosättning. Även i Normandie fanns på 900-talet en härskarklass bestående av nordmän, precis som i Kiev mitt i dagens Ukraina. Tydligen var man skickliga på att utnyttja de svaga politiska strukturer som fanns i dessa områden vid denna tid.

Den uppmärksamme noterar säkert att jag inte nämnt ordet viking en enda gång hittills. På irländska heter vikingar lochlannaigh, vilket är synonymt med ”pirater” i största allmänhet. Själv använder jag sällan ordet viking annat än i beteckningen ”vikingatiden (800-1050)” och knappast ens då. Det ger helt enkelt så konstiga associationer och märkliga diskussioner som jag och många arkeologkolleger med mig vill hålla på mer än armslängds avstånd.

Visst förekom det vid denna tid (liksom både tidigare och senare) att man samlade ihop flottor om en eller flera skepp för att plundra och härja, sjöröva, på andra sidan havet. Sedan kan man alltid fundera över hur stor del av samhällsliv och ekonomi detta egentligen hade. Det finns historiker som menar att man i Mälardalen hade ett speciell slags ekonomi, ”extern tillägnan”, till skillnad mot exempelvis i Västergötland där ekonomin var ett slags tidig protofeodalism kallad ”intern tillägnan”. Jag skulle nog trots allt vilja påstå att detta att fara i viking, ”extern tillägnan”, var ett fenomen ytterst begränsat till vissa sociala grupper, i vissa geografiskt avgränsade områden, under vissa tider. De allra, allra flesta stretade hemma på gården större delen av sina liv utan att någon gång ens komma i närheten av att ”manligen fara österut och ge örnarna föda”.

Kullenmannen lektörsläser just nu en ännu inte utkommen bok på engelska om vikingar och kan inte låta bli att reflektera över att det fortfarande skrivs böcker om vikingar på temat mandom, mod och morske män och med de isländska sagorna som huvudkälla, allt illustrerat av lite arkeologiska fynd. Det skriftliga källmaterialet från perioden är försvinnande litet. Det arkeologiska materialet från perioden visar upp en helt annan bild fjärran från den nationalromantiska vikingavurmens klichéer vi ständigt ska matas med och Kullenmannen blir så trött, så trött när han läser.

Kullenmannen menar att Vikingatåg borde kallas för sjökrig om det är något så när strukturellt organiserat. Annars är pirat och avledningar på det ett bättre ord än viking om man ska beskriva företeelsen som sådan.

Svenneviking

Osökt kommer jag att tänka på att det är farligt att segla utanför Somalias kust just nu. Men det sätter tydligen fart på ekonomin i Kenya där piraterna sätter sprätt på sina pengar.

Sjöröveri, mandom mod och morske män är tydligen något kittlande spännande, ja till och med något beundransvärt, om det ägde rum på Östersjön för drygt tusen årsedan. Men idag skickar de dåtida piraternas ättlingar kanonbåtar till Somalias farvatten för att bekämpa de nutida vikingar som gör farlederna osäkra där.

Read Full Post »